Friluftsliv påverkar miljön, men var och en kan enkelt bidra till att effekterna minskar. Att slänga en cigarettfimp på marken kan kännas som en liten grej, men cigarettfimpen förmultnar inte utan förvandlas till mikroplast. Det tar ett par hundra år innan en ärtsoppsburk försvinner, dryckesburkar och plast kan finnas kvar så länge som 1000 år. Naturen och andra vandrare är tacksamma om du tar med dig ditt avfall och hjälper till att bevara landskapen så att de är lika fina när nästa besökare kommer!

Bild: Erkki Ollila

Principen för skräpfritt friluftsliv är enkel: vandraren lämnar inga spår i naturen. Avfall som förmultnar kan man lägga i torrtoaletten eller komposten, och rent papper och ren kartong i eldplatsen. Allt annat avfall tar man med sig i ryggsäcken.

Du kan tänka på skräpet redan när du handlar eller när du packar din matsäck. Det är bra att välja ekologiska förpackningar och packa matsäcken i återanvändbara kärl.

Packa ner en plastpåse i ryggsäcken som du kan sätta skräpet i. Ryggsäcken blir trevligt nog också lättare i takt med att förpackningarna töms under utflyktens gång. En ärtsoppsburk väger till exempel drygt ett halvt kilo när den är full och bara som ett större kuvert när den är tom. Frystorkad expeditionsmat väger 150 gram och när påsen är tom väger den bara några gram. 

Små gärningar har stora effekter

Ett skräpfritt friluftsliv är bra både för naturen och dem som rör sig där. Tack vare att vandrarna tar hand om sitt skräp har avfallet på utflyktsmålen minskat, även om besökarantalet i nationalparkerna och på de övriga utflyktsmålen har ökat. Det finns bra sopsorteringsplatser på utflyksmålen och komposter på rastplatserna.

Bild: Timo Hentilä

Skräpfritt friluftsliv minskar avfallstransporterna på utflyktsmålen, vilket i sin tur minskar bullret, utsläppen och slitaget på marken. Det sparar in både på naturen och på pengar och arbete, som istället kan användas till att förbättra utflyktsmålen till nytta för vandrarna. 

Principer för skräpfritt friluftsliv

  • Packa matsäcken i hållbara och återanvändbara askar och påsar. Det är ett sätt att ha så lite förpackningsmaterial med sig som möjligt.
  • Matrester och annat bioavfall kan man lämna i torrtoaletten eller komposten på rastplatsen.
  • Bränn rent papper och ren kartong på eldplatsen eller i eldstaden i en ödestuga.  Annat avfall – såsom förpackningar som innehåller aluminium eller plast – får man inte bränna i eldplatsen eftersom det kan bilda giftiga gaser och avfall som inte bryts ner.
  • När det råder varning för skogsbrand får man endast bränna avfall i eldstaden i ödestugor eller i andra eldstäder med rökkanaler, men inte på eldplatserna.
  • Lämna inte brännbart avfall som andra måste ta hand om till exempel i vedbodarna.
  • Lämna inte farligt avfall och blandavfall i naturen.
  • Bioavfall ska man inte sätta i kärlet för blandavfall eftersom det lätt börjar lukta. Dessutom kan djur sprida ut resten av skräpet när de letar efter bioavfall att äta i avfallskärlen.
  • Farligt avfall (till exempel batterier) ska föras till återvinningen, inte läggas i blandavfallet.
  • Städa alltid upp efter dig, och vid behov också efter andra.
  • En artig rökare samlar fimparna i sin egen ask och tömmer senare ut dem i ett avfallskärl.


Läs mer

Så här många år tar det för skräp att förmultna

  • Cigarettfimpen förmultnar inte utan förvandlas till mikroplast.
  • Plastpåse 100, plastflaska upp till 1000
  • Ärtsoppsburk 200–500
  • Aluminiumburk 200–1000
  • Glas förmultnar aldrig
  • Batterier 200–1000
  • Pappersmugg och mjölkkartong 1–5
  • Pappersnäsduk 1–2
  • Tuggummi 20–25
  • Påsförslutare hundratals år