Utinaturen.fi - Första sidan
Forststyrelsen

Långfärdsskridskoåkning bjuder på fartens tjusning och naturens frid 

Bild: Ari KarhilahtiEn rätt utrustad långfärdsskridskoåkare njuter av både tystnaden i den vintriga naturen och av fartens tjusning. Det ingår alltid risker i att färdas på isen, men om man har rätt utrustning och följer några huvudregler kan man tryggt idka långfärdsskridskoåkning.

Det går bra att åka skridskor på naturis framför allt vid kusten. Där inverkar växlingarna i vädret på isförhållandena under hela vintern, så den som reagerar snabbt och aktivt letar hittar alltid lämpliga isar att åka på. Allra först fryser högt liggande, små sjöar på högplatåer. Vissa höstar fryser också större sjöar och åar till innan snön kommer. Även om det kommer snö emellanåt, fryser havsområden till zonvis, och nya, släta isar uppkommer allt längre ut. Att åka skridskor till havs kräver förutom en trygg utrustning mest erfarenhet, dvs. förmåga att tyda isen.

I och med att långfärdsskridskoåkningen blivit allt populärare, har man börjat ploga upp banor också på sjöar i inlandet. Banor från ett par till ett tjugotal kilometer finns åtminstone på Tusby träsk i Träskända, Bodom träsk i Esbo, Vesijärvi i Lahtis, Näsijärvi i Tammerfors, Jyväsjärvi i Jyväskylä och Saimen i Rantasalmi. Plogade banor är utmärkta när man vill öva sig på långfärdsskridskoåkning eller annars bara motionera, för på dem klarar man sig med sparsammare utrustning: det räcker med skridskor och lämplig klädsel - och isdubbar för säkerhets skull.

Långfärdsskridskorna består av skenor, som man fäster antingen på stadiga vandringsskor, telemark-skidkängor eller skidkängor för fri skidstil. Bindningarna till långfärdsskridskorna väljs enligt kängorna. Man kan också hyra skridskor t.ex. från någon av Suomen Latus friluftscentrum. Man bör klä sig enligt vädret. Det lönar sig att komma ihåg att även svag blåst känns kall ute på öppna isen, så vindtäta kläder är nödvändiga.

I långfärdsskridskoåkarens säkerhetsutrustning bör alltid ingå:

  • ispik
    • om den 5 cm långa stålspetsen går igenom isen när man slår piken kraftigt i isen, är isen är för tunn
  • isdubbar
    • hålls färdiga till hands kring halsen under färden, med dem kommer man upp ur enpå isen om man plurrar
  • komplett ombyte i en vattentät ryggsäck
    • ryggsäcken fungerar också som flytväst om man plurrat i vattnet, då reservkläderna (åtminstone underkläder, vindtäta byxor och jacka, strumpor, mössa och handskar) är vattentätt packade, kan man byta om till dem och fortsätta färden
  • matsäck och varm dryck i termosflaska
    • ger energi och värme i överraskande situationer, därtill gör en god matsäck vilopauserna till en fest
  • en livlina per grupp
    • den som åker först ska inte bära linan

Man kan också ha nytta av följande redskap:

  • knäskydd och hjälm
    • farten kan bli hög vid lämpligt väder och man slå sig illa om man faller omkull
  • reservskridsko
    • man kommer långt med skridskor, men om ena skridskon eller bindningen går sönder är det jobbigt att ta sig tillbaka över den blanka kärnisen med enbart skidkänga på ena foten.

Man skall inte åka ensam på en skridskotur utan tillsamman med en kamrat eller i grupp. Det är säkrast och klokast att åka i kö efter varandra, och den som åker först fungerar som spanare. Någon annan än spanaren bör ha livlinan.

Läs mer

Senaste uppdatering 2013-09-24
Forststyrelsen, PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100